Syftet med studien var att undersöka vad klientcentrerat arbetssÀtt innebÀr för teamet inom hemrehabilitering och möjligheterna att arbeta klientcentrerat. En arbetsledare och en undersköterska ifrÄn tvÄ hemreabteam intervjuades. Resultatet visade att de intervjuade upplevde att det finns goda förutsÀttningar för ett klientcentrerat arbete inom hemrehabilitering i den hÀr kommunen i nuvarande form. De har resurserna som behövs för att nÄ vÄrdtagarnas individuella rehabiliteringsmÄl. De intervjuade upplever att de har stora möjligheter att arbeta klientcentrerat.

Syftet med studien var att beskriva distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att tillĂ€mpa ett klientcentrerat arbetssĂ€tt. För att studera detta intervjuades sex yrkesverksamma distriktsarbetsterapeuter inom Norrbottens LĂ€ns Landsting, med mellan 1Âœ och 17 Ă„rs arbetslivserfarenhet. Intervjuerna utgick ifrĂ„n tre öppna frĂ„gor. Data analyserades utifrĂ„n innehĂ„llsanalys och resulterade i tre kategorier: ?att etablera en god relation?, ?att klienten Ă€r delaktig? och ?att utgĂ„ ifrĂ„n klientens önskningar och behov?.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta klientcentrerat inom slutenvÄrden. Totalt intervjuades tio arbetsterapeuter verksamma inom slutenvÄrden i Norrbottens och VÀsternorrlands lÀns landsting. Datainsamlingen genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjufrÄgor. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Vikten av klientens delaktighet i rehabiliteringen, Att bestÀmma eller att erbjuda interventioner i den inledande rehabiliteringsfasen samt Anhöriga och vÄrdpersonal bÄde ett hinder och en resurs.? Resultatet visade att det enligt arbetsterapeuternas erfarenheter var en sjÀlvklarhet att utgÄ ifrÄn ett klientcentrerat arbetssÀtt i det praktiska arbetet.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design dÀr datainsamling skett genom sökning av litteratur.I hÀlso- och sjukvÄrdslagen stÄr det: ?VÄrden och behandlingen skall sÄ lÄngt det Àr möjligt utformas och genomföras i samrÄd med patienten.?. Att arbeta klientcentrerat innebÀr en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlÀtta för klientens beslutstagande. MÄnga av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmÄgan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta stÀller krav pÄ förmÄgan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat.Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmÄga dÀr arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förstÄelsen.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att frĂ€mja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssĂ€tt och att skapa förstĂ„else om klienternas vardag för att frĂ€mja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjĂ€lpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nĂ€tverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med studien var att beskriva personer med strokes erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet. Urvalet omfattade tre kvinnor och tvÄ mÀn mellan 46 - 69 Är som hade haft stroke men var bosatta i hemmet. Dessa personer intervjuades utifrÄn en sjÀlvkonstruerad intervjuguide innehÄllande bÄde öppna och strukturerade frÄgor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenterades med hjÀlp av tre teman som beskrev erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner i hemmet.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för hur vÄrdpersonalen inom sÀrskilt boende resonerar kring Àldres aktiviteter utifrÄn ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio fokusgrupper, dÀr totalt trettioÄtta personer deltog, fördelade pÄ fem olika geografiska omrÄden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade pÄ komplexiteten betrÀffande vad som hindrar eller frÀmjar Àldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?Àldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.

ABSTRAKTPersoner med psykiskt funktionshinder Àrden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer Àr Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige Àr Ànnu bristfÀllig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som pÄverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom tvÄ IPS-program i norraSverige.  Metoden som anvÀndes var attanalysera Ätta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt tvÄ Är med hjÀlp av kvalitativinnehÄllsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ?Motivation och förmÄga att se vÀrdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering?, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ?Klientcentrerat arbetssÀtt för att skapa ochupprÀtthÄlla klientens motivation, ?Klientens hÀlsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning?, ?Betingelser för lÀmplig arbetsplats? och ?Spelregler i samarbetet?. UpprÀtthÄllandetav motivation visade sig vara mycket komplext dÄ det pÄverkas av sÄ mÄngaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvÄrt.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsterapi ocharbetsterapeutiska Ă„tgĂ€rder inom palliativ vĂ„rd.Åtta arbetsterapeuter verksamma i palliativa team deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades via kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Betydelsen av att arbeta klientcentrerat, betydelsen av att arbeta med framförhĂ„llning dĂ„ tiden Ă€r begrĂ€nsad, att möjliggöra aktivitet och lindra symtom samt betydelsen av en bra teamsamverkan och en tydlig yrkesroll.Resultatet visade att det Ă€r sĂ€rskilt betydelsefullt att arbeta klientcentrerat med palliativa klienter dĂ„ deras tid Ă€r dyrbar och pĂ„ betydelsen av att arbeta med framförhĂ„llning och att vara förutseende pĂ„ klienternas kommande behov för att undvika onödigt dröjsmĂ„l. Vidare visade resultatet att arbetsterapeuterna arbetar med ett terapeutiskt förhĂ„llningssĂ€tt och med terapeutiska strategier i syfte att skapa en god relation med klienter och anhöriga. Resultatet visade att arbetsterapeutiska Ă„tgĂ€rder oftast Ă€r av kompensatorisk art i syfte att möjliggöra aktivitet och lindra symtom.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av teamarbete vid rehabilitering av personer med ryggmÀrgsskada. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes. Sex arbetsterapeuter frÄn norra Sverige intervjuades. Alla arbetade i team med rehabilitering av personer med ryggmÀrgsskada. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen Ă€r viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehĂ„lla bĂ„de en yttre och inre struktur. Trots att struktur Ă€r ett vanligt arbetsomrĂ„de för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att frĂ€mja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmĂ€npsykiatrin i ett svenskt lĂ€n intervjuades utifrĂ„n en halvstrukturerad intervjuguide. All data frĂ„n intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsĂ€tter struktur.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen Ă€r viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehĂ„lla bĂ„de en yttre och inre struktur. Trots att struktur Ă€r ett vanligt arbetsomrĂ„de för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att frĂ€mja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmĂ€npsykiatrin i ett svenskt lĂ€n intervjuades utifrĂ„n en halvstrukturerad intervjuguide. All data frĂ„n intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsĂ€tter struktur.

Syftet med denna kvalitativa studie var att, ur ett klientperspektiv, skildra vad som möjliggör fortsatt yrkesarbete hos personer med Reumatoid artrit. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 32-59 Är som yrkesarbetade hel eller deltid. Fokusgruppintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en komparativ kodningsprocess. Resultatet visade att egenskaper hos sÄvÀl individ som omgivande miljö var betydelsefulla för att fortsÀtta yrkesarbeta.